När FRA skulle drivas igenom fick man möta ett fantastiskt deltagande och motstånd i svenska blogosfären. Nu känns det som att “dom” försöker dra igenom ännu en lag som ingen vill ha något att göra med. Det IPRED pratar jag förstås om, vilket är en ordentlig skärpning på dagens fildelningslag. Saxat från stoppaIPRED.nu:

Crash course i IPRED:

• Film- och skivindustrin får rätt att få ut vem som abonnerat på en viss IP-adress på nätet vid ett visst klockslag, om de visar en domstol “skäliga bevis” för att fildelning har skett från den IP-adressen. En skärmbild (som är superlätt att fabricera) kommer med 105% sannolikhet att vara mer än tillräckligt. Detta innebär bara i sig att de får större befogenheter att kränka personlig integritet än den svenska polisen (som inte kan få ut sådana uppgifter utan att ett brott kan ge åtminstone fängelse, och ofta fleråriga fängelsestraff).
• Med dessa uppgifter i handen skickar de ett kravbrev till abonnenten för internetabonnemanget (som inte behöver vara samma person som fildelat). Där står det i allt väsentligt “betala en månadslön, annars stämmer vi dig på fyra månadslöner. Vi har bevis och du kan inte vinna. Tar du det till domstol får du dessutom betala rättegångskostnaderna”. De flesta betalar i ren skräck för att få problemet att försvinna. Det är så upphovsrättslobbyn har gjort i varje annat land där de fått den här rättigheten och det finns ingen anledning att tro att de skulle göra annorlunda i Sverige. Detta är inget annat än statligt sanktionerad utpressning. Rättssäkerheten är obefintlig.
• Skadeståndsbelopp i Sverige har ända sedan 1920 haft en väldigt strikt princip: skadestånd får bara utdömas för faktiska, dokumenterade ekonomiska skador. Den här lagen ändrar på det, så att film- och skivindustrin får stämma privatpersoner på fantasisummor bara för att markera sin maktposition, utan att behöva visa att de förlorat ett enda öre.
• Den fildelare som dömts i domstol ska kunna åläggas att betala en tidningsannons eller motsvarande där det står att han eller hon har blivit dömd, och för vad. Detta är också något som aldrig förekommit tidigare.
• Politikerna hävdar att det hela kommer från ett EU-direktiv, “sanktionsdirektivet” eller IPRED1. Det är en ren lögn rakt upp och ner. För det första, så kräver EU-direktivet bara att abonnentuppgifter får tas fram i samband med en rättegång, inte att privata intressen ska kunna få ut dem bara för att de påstår något. För det andra har EG-domstolen uttryckligen slagit ner den delen av direktivet; den gäller inte längre.

Nu vill jag inte ställa mig på ena sidan eller den andra sidan i själva fildelningsdebatten, men jag tycker att i essensen så är det inte vad det handlar om. Det det egentligen handlar om är att dom nu försöker driva igenom ytterligare en lag som inte har något stöd hos folket.

Att en artist ska kunna välja att ta betalt för det dom skapar är en sak, att tillåta storföretag att bedriva närmast polisiär verksamhet är en helt annan. Jag blir ärligt talat äcklad när stora företag har såna långa armar att dom kan driva ett sånt här sjukt lagförslag så långt utan att det tar stopp någonstans.
Länkar om IPRED:

Skriv på namninsamling mot IPRED

stoppaIPRED.nu

CopyRiot

Stoppa IPRED på Facebook

Christian Engström om antipiratlagen

TKJ om antipiratlagen